Jag kanske ska börja med att säga att jag mår bra, så ni slipper oroa er.
Igår var det dåligt med kiss och bajs i blöjan och jag var ovanligt slö så mamma fick väcka mig när det gått 10h mellan nattmål och frukost och när det gått 5h mellan frulle och lunch. Då var det fortfarande dåligt med kiss och bajs så hon tog med mig till ett ställe som kallas barnakuten.
Där fanns massa spännande lampor att titta på och sjuka barn som vi aktade oss för. Efter ungefär 1h fick vi skriva in oss och de kollade syret i blodet som såg bra ut, efter 2h fick jag väga mig och kolla tempen. (Väger nästan 7,5kg nu!) och jag hade ingen feber, men det trodde vi inte heller.
Sen dök pappa upp med mat och sällskap. De satte oss lite mer avskilt med för att skydda mig, eftersom jag är så liten, säger de. Men jag är ju stor jag! Runt kl 20, efter 3h fick vi ett eget rum och vi träffade läkare som kände igenom hela mig och jag var jättepigg och charmig. Det beordrades blodprov och urinprov så en sjuksköterska stack mig i tån och jag reagerade inte ens, men när hon tog massa blod blev jag lite ledsen. För att ta kisseprov fick jag en binda i blöjan som jag skulle ha i 30 min och jag fick absolut inte bajsa. Jo, tjenare. Bajsar ju vad jag är bäst på liksom. Och magen hade startat igång med både kiss och bajs när jag vägdes, så det var full fart på den som vanligt. Så det blev ny blöja, ny binda och 30 nya minuter. Och mer bajs. Sen bytte de team på sjukhuset och vi fick en ny sköterska som tyckte vi skulle fånga kiss i mugg istället och det lät skoj tyckte jag så vi testade.
Mamma fick amma mig när jag låg naken i hennes knä på ett par skötbordsskydd medan pappa satt redo med en mugg. Himla najs att käka naken! Så jag drog ut på det länge medan föräldrarna mumlade om kisskatastrofer, översvämningar, bajsfester och blöta kläder men farsan gjorde ett bra jobb när jag efter 30 minuter kunde tänka mig att kissa lite. Annars är jag ganska känd för att kissa gärna, långt och mycket på folk när blöjan åker av. Allt hamnade i glaset eller i skötbordsskydden i allafall.
Både blodprov och kisseprov var bra och läkaren berömde mig för att jag är så perfekt. Det fanns inte heller någon medicinsk anledning till att jag har ont i magen utan det verkar vara vanligt bebisont.
Efter 7h var vi hemma igen. Synd såklart att det tar så lång tid, men jag förstår att akuta fall går föst och vi fick verkligen ett toppen bemötande.
Idag var det samma visa igen, inget kiss över natten och knappt något bajs och mamma fick väcka mig för mat efter 9,5h. men nu har vi lite mer is i magen. Jag kanske kan vara blöjfri på nätterna? Är ju stor pojke nu och det skulle spara pengar... ;)
Idag är jag trött.